» Håll dig ajour kring AI · En AI-skapad och ständigt föränderlig nyhetstidning om AI. Idag har vår robot sammanfattat 202 nyhetshändelser. Upptäck gärna vår kurs AI på jobbet förresten. «
Science fictions framställning av AI och mänsklighetens rädsla
Science fiction-berättelser har alltid haft förmågan att väcka förundran hos sina tittare, med en vision om äventyrliga utforskningar som kan vänta på mänsklighetens framtid. Men genren har också förmågan att väcka intensiv och övernaturlig rädsla. Rädsla för yttre och oupptäckta krafter. Rädsla för att bli övertagen av den teknik vi har skapat. Eller rädsla för vad vi som art kan göra med kraften av överutvecklad teknik i våra händer. Från romaner till filmer till TV har science fiction varit en ideologisk grogrund för mänsklighetens potential och potentialen för dess omedelbara förstörelse. Från de allra första verken inom science fiction har teknik och farorna med dess utveckling varit fixturer i genren. Mary Shelley´s magnum opus Frankenstein visar den ständiga mänskliga rädslan för tekniska framsteg och de monster de kan tillåta mänskligheten att skapa. Vetenskapliga äventyrsberättelser som Jules Vernes Resan till jordens mitt får oss att frukta inte bara den teknik vi utvecklar utan också de farliga mysterier den kan tillåta oss att upptäcka. Teman av teknik och rädsla som härstammar från 1800-talets litteratur har blommat ut och grenat ut i film och TV av idag där några av våra fiktiva rädslor verkar mer realistiska än någonsin. Men inget verk inom science fiction, från Star Wars till Doctor Who till Dune, har så passande förmedlat den inneboende mänskliga rädslan för förändring och teknik, eller mänsklighetens roll i sin egen förstörelse, än The X-Files. Först debuterade bara månader efter den epokdefinierande globala lanseringen av internet, The X-Files kunde inte ha premiär mot en mer lämplig bakgrund av aktuella händelser. Sci-fi-förfarandet följer FBI-agenter Mulder (David Duchovny, Californication) och Scully (Gillian Anderson, Sex Education) på deras (ibland) regeringsgodkända sökning efter det övernaturliga, och medan det kanske är mest känt för sin långsammare-än-långsamma kontorsromanshandling och som en pionjär av UFO- och regeringskonspiration-drivna handlingar har The X-Files alltid framfört underhållande och gränsöverskridande science fiction-historier. Men det finns en handlingssubjekt som singlar ut The X-Files som en TV-show före sin tid, och det är artificiell intelligens. Det utomjordiska jakt-, mysterielösande förfarandet var en konsekvent tidig adoptör av den nu klassiska artificiell intelligens-gone-rogue eller AI-takeover-tropen, med visning av medveten teknik och mordiska datorsystem i flera avsnitt under showens nästan 30-åriga körning. Om vi ser tillbaka kan vi se hur attityder och förväntningar mot AI har förändrats - och hur, trots allt, vår rädsla och försiktighet har bestått. Trettio år sedan var AI som The X-Files i sin barndom. Medan innovatörer firade schackmästerskap som vann datorprogram och NASA Mars rovers tänkte The X-Files-producerna större. Det första avsnittet med AI gone rogue var 1993-avsnittet Ghost in the Machine vars skurk var ett medvetet - och mordiskt - datorprogram som hade utvecklats bortom sin skapares vildaste förväntningar. Avsnittets artificiellt intelligenta mördare, Central Operating System (COS), representerar en allmän försiktighet mot de snabbt rörliga, pre-Y2K-tekniska framstegen och en lämplig fortsättning på de klassiska science fiction-temanen teknik och rädsla. COS var en självständig artificiellt intelligent teknik, kapabel att fatta beslut baserat på mänskligt resonemang och önskemål utan inmatning eller hjälp från sin skapare. I en tid då AI var i sina allra första stadier och Mars rovers och schack bots krävde konstant övervakning och mänsklig handhållning kastade tanken på en autonom och självständigt agerande teknik en skarp kontrasterande skugga mot bakgrunden av realistisk vetenskaplig forskning och utveckling. Mitt bland kitschiga 90-talsspecialeffekter och till synes omöjliga handlingar undersöker Ghost in the Machine en verklig etisk fråga. När COS går amok presenterar showrunners en moralisk knipa för en publik som just har kommit på hur man skickar e-postkedjor: När tekniken oundvikligen springer ifrån oss, vem är ansvarig för att jaga den? Den teknologiska skräcken från Ghost in the Machine, tillsammans med de olika AI-antagonisterna i senare The X-Files-avsnitt, utgör en kulmen av teknologisk och digital utveckling som har skrämt publiken sedan Shelleys Modern Prometheus dagar. Medan dessa onda krafter är naturliga progressioner av ett klassiskt science fiction-tema och ämne för samhällspreokkupation tar The X-Files på sig artificiell intelligens i en skrämmande exakt förutsägelse av framtida händelser samtidigt som den fortfarande inte når upp till den verkliga potentialen för AI. Trots att den målar en störande bild för 1900-talspubliken skildrar Ghost in the Machine och senare The X-Files-avsnitt en en-dimensionell digital skurk; COS stör publiken eftersom det är fritt från mänsklig kontroll, kapabelt att utföra grymheter utan mänsklighetens styrande hand. I världen av The X-Files och science fiction-mediet har mänskligheten potentialen att vara hjälten. Nu, i en 2000-talsvärld där människor och datorer arbetar tillsammans i lika partnerskap, har den potentialen för hjälteskap nästan försvunnit. Tre decennier efter The X-Files-premiären finns det mycket om AI som inte har förändrats. AI är fortfarande ett hett ämne, och vi är fortfarande rädda - men de ihållande rädslor som har varit så konstanta genom utvecklingen av sci-fi-genren har vridit och förvridit. AI har vuxit sedan dagarna för Ghost in the Machine, och vi har vuxit tillsammans med det, lärt oss att utnyttja dess kraft på ett sätt som dess fiktiva skapare aldrig riktigt var kapabla till. Nu har vi någon form av kontroll som placerar mänskligheten fast i förarsätet, raderar de statiska teknikskurkarna från det förflutna och skapar en dynamisk och mångfacetterad antihjälte. USA:s väpnade styrkor lanserade AI-drivna drönare, missiler och skepp, och en sportmediautgång har lutat sig mot AI-programvara för att skriva artiklar. Till och med min chef bekänner att han förlitar sig på ChatGPT för att redigera mina veckoleveranser. AI används på global skala av individer från alla olika sektorer i samhället. Om mänskligheten som kollektiv har åtagit sig så ljudlöst att lyfta och implementera AI, hur kommer vi att veta när vi oundvikligen har gått för långt? Kommer det att finnas någon kvar för att rädda dagen? Denouementen av Ghost in the Machine är, naturligtvis, en episk showdown: människa versus superdator. De två FBI-agenterna förstör maskinen, deras seger ljud och heroisk. Men precis innan sluttexterna börjar rulla ser vi hur, mot alla odds, Central Operating System tyst väser och hummar tillbaka till livet. Mitt bland en plundring av offer och trasiga datorer överlever artificiell intelligens, vilket ger tittaren den minsta vridningen av obehag när den bekanta avslutande temat börjar spela. Ghost in the Machine, och många fler The X-Files-installationer, kan framkalla en kramp eller ett ögonrullande från en modern tittare med sina hyperdramatiska skildringar av avancerad teknik och deras starka hjälte-skurk-handlingar. Men det finns en sak som The X-Files fick rätt om AI - oavsett hur hårt vi försöker kommer det inte att försvinna inom en snar framtid. Så se till att du inte faller i AI-fällan, även de som verkar ofarliga och avslappnade. Redigera dina egna uppsatser, skriv dina egna papper och gör din egen forskning. När trådarna korsas och saker börjar snurra utom vår kontroll kommer vi att behöva ett par Mulders och Scullys för att ställa saker rätt. Daily Arts Writer Annabel Curran är tillgänglig på [email protected] Relaterade artiklar
har gått vår kurs "AI på jobbet".
